Utomlandet!

Vi ska åka till utomlandet. I utomlandet lyser förhoppningsvis den sol som envisas med att skyla sig med moln mot oss kalla nordbor. Eftersom för mycket av det goda kan vara alldeles underbart, som i fallet med kladdkakesmet, eller också inte så underbart, som i fallet med sol på små genomskinliga svenska barnkroppar så måste vi såklart försöka skyla barnet med någonting. 

Börja uppifrån: En solhatt.

Mönster från ottobre, storlek 48 tror jag det var. Gjorde en storlek större först, 52 cm, men den kan ju syrrans äldsta, lilla W ha, så det gjorde ju inget att den blev på tok för stor för lilla Snigel.

Tyget är en gammal favorit från väsktillverkningen jag sysslade med tidigare. Hittade en liten knapp i gömmorna också som passade perfekt. Är ju väldigt glad att min nya (gamla) symaskin kan sicksacka, så alla stickningarna gjorde jag med sicksack och orange tråd. Är så glad för min nya kompis i syhuset! Men lilla Snigel är inte så glad för sin nya mössa, får fixa kontaktlim för att få den att sitta kvar tror jag. Eller så syr jag dit knytband, vad tror ni funkar bäst?

Latmaskar till en latmask

Jag är lat.

Så, nu har jag sagt det.

Och jag hatar att göra om.

Jag gör hellre något som tar längre tid men som jag vet att jag inte behöver göra om, och jag slänger hellre bort en ärm som kantbandet blivit fel på (om det inte går att repa upp sömmen på fyra sekunder) än att plocka fram sprätten. Och jag hatar att nåla. Hatar! Så det gör jag aldrig...

Missförstå mig rätt, jag kan lägga flera dagar på att skruva isär symaskinen bara för att jag vill veta precis hur den är konstruerad. Men jag vill inte göra om det för att jag skruvat ihop den fel.

Därför passar dessa prylar mig som handen i handsken. Jag vet inte om det är nått jag själv hittat på eller om jag har sett liknande någonstans som jag blivit inspirerad av. Hursomhelst låg jag på natten mellan amningarna och funderade på vad jag skulle sy när min goda vän J skulle komma till mig nästa gång vi hade sydag. Overlocken var ju då upptagen och jag skulle alltså sy något på gammelmaskinen, alltså med raksöm.

Det här är alltså latmaskar, användningen lyder som följer: Lägg ett tyg på tillklippningsbordet, lägg mönstret som du ska skära efter. Placera latmaskarna på strategiska punkter på mönstret så det inte halkar runt när du skär. Inga nålar behövs!

Fantastiskt!

(Vill dock inte tänka på hur många nålar jag hade kunnat sätta dit på den tid det tog att göra dom...)

DIY:
Problemet är att den helst ska vara liten i bottenytan så den inte är ivägen på mönstret, men helst jättetung.

Sy en liten påse (gör en tub och sy av hörnen alltså.) av ett snyggt tyg, för du kommer titta på dom ofta. Fyll den med det tyngsta du har tillgängligt. Bly vore bra, grus är billigare, jag hade en grushög på tomten, det är alltså grus i mina...

Vik in överkanten och sy ihop. -Klart!

Jag valde dock att vika ner kanten, vika den snyggt, lägga i ett band med en metallring och sätta en nit. Lite snyggare än att bara sy ihop kanske, men funktionsmässigt likvärdigt, förutom att jag kan hänga upp dom så dom inte ligger och skräpar nånstans, som dom ändå gör i skrivande stund...

Behöver jag säga att inte en enda nål behövdes vid tillverkningen, och inte behövde jag göra om heller...

Övernattningsväska III - upploppet

Så ska man sen till slut sy ihop bottendelarna och ovanstycket där nu dragkedjan sitter fast, räta mot räta, både foder och yttertyg. Se till att inner och yttertyg är lika stora, och glöm inte gavelfickorna vars botten ska sys in i sömmen mellan väskans bottenbit och ovanstycke. Detta ska sys räta mot räta så att man gömmer alla sömsmånerna mellan foder och yttertyg.

Du har nu ett framstycke och ett bakstycke med respektive fickor, och en ihopsydd rundel som ska sys ihop till en fantastisk väska. Börja med att mäta ut fjärdedelar på alla delar, så man kan se att det passar ihop innan man sytt hela varvet runt.

Nu till den kluriga biten... Sy ihop. Håll tungan i rätt mun och lägg delar och fickor i rätt ordning och sy ihop ovanstycket (rundeln) med fram och bakstycket runt om hela. TIPS: byt till en ny nål innan du börjar, använd kraftig tråd (annars drar maskinen av den när den drar upp nålen genom tygerna), sätt på bra musik, sy lugnt men stanna inte i onödan, för det är många tyglager med alla fickor och sömsmåner, och öppna dragkedjan lite så du sen kommer in i väskan...

Lättast tycker jag är att ha den platta delen underst (fram/baksida), och den som ska formas (rundeln) närmast pressarfoten, men jag antar att det är en smaksak. Delarna ligger alltså på symaskinen när jag syr: framsidans fodertyg, rätan ner, framsidans yttertyg, rätan upp, framsidans ficka, fodret nedåt och yttertyget uppåt, ovanstyckets (rundelns) yttertyg, rätan ner, ovanstyckets (rundelns) fodertyg, rätan upp. (tror det blev rätt nu)

Så när man har tagit sig varvet runt på både fram och bakstycke, dom passar ihop superfint och det inte har blivit några veck, så klipper man rent sömsmånerna och syr dit en snedslå över sömsmånerna. Vill man kan man sy, vända och sy, (så som man lärde sig på syslöjden att man skulle sy dit snedslå men ingen gjort sen man fick slutbetyget,) men jag brukar sy dit den i en söm.

Mååånga lager tyg blir det. Det är lite svårt att se eftersom både symaskinen och bandet är svarta, men här håller snedslån på att komma på plats.

Det ÄR klurigt att få detta helt perfekt, speciellt om man betänker att man nu lägger till mera tyg som maskinen ska tugga sig igenom, men det gör inget om den blir lite vinglig, den kommer att ligga nere i väskan och liksom spänna ut sidorna så väskan håller formen alldeles ypperligt, så det är värt att försöka få dit den.

Glad på insidan. Här ser man kanten bra som blir av sömsmånerna som sen hjälper till att ge väskan lite extra stadga.

Sen vänder man och trycker noga ut alla böjar och hörn, KLART! Hoppas bara att lilla M gillar sin väska.

Övernattningsväska II - dragkedja

Efter man strykt mellanlägg tills man vill kasta upp gårdagens middag ska man mixtra dit dragkedjan, borde tagit en bild på det här momentet, men jag hade fullt upp med att tänka så det glömde jag. Mät först ut var du vill ha dragkedjan och hur brett hålet behöver vara för att löparen ska kunna gå fritt. Jag tog en 6mm dragkedja och behövde runt 12 mm fritt utrymme med mitt tyg.

Nåla sen ihop foder och yttertyg noga och skär ett hål som ser ut som bilden. Vik in kanterna på hålet och sy dragkedjan först till fodertyget, precis i kanten på vikningen, och sen vik in och sy till yttertyget. Detta gör att man inte ser kanterna på dragkedjan heller från insidan, en liten detalj som gör mycket för helheten tycker jag. Sy några gånger över dragkedjan på hålets kortsidor så den inte kan repa upp sig om du som jag valt en dragkedja på löpmeter.

Så här fint blir det när det är färdigt. Detaljbild på insidan uppe vid dragkedjan som ses nederst på stycket. Visst blir det bra när bendeln (dragkedjekanten) är dold

Puh, nu är dragkedjan på plats

Fortsättning följer...

Övernattningsväska I - inledning

Inspirerad av Karinottilias förra sewalong och de weekendväskorna som gjordes både här och där i vårt avlånga land kändes det ju givet när Lillsnigelns kusin önskade sig en övernattningsväska i julklapp. Nu var jag ju både för otålig och för lat för att införskaffa det mönstret som användes då. Det innehåller nämligen vad jag förstått en hel del handsömnad, och det HATAR jag, så det gick bort och jag gjorde ett eget, helt utan handsömnad...

Iallafall, en dag i november när min rara vän J kom över och vi hade sydag så passade jag på och sydde ihop denna övernattningsväska till lilla M, 9 månader.

Givetvis underlättar det säkert med ett mönster men jag är ju så dålig på att följa receptet ändå så det var nog lika bra att jag fick tänka själv från början. Mönstret är ju rätt så enkelt, en framsida och en baksida med fickor, en botten, och med den bestämmer man ju väskans "djup". Sen behöver man en del som blir resten av väskan och det är också på den delen som dragkedjan sitter fast, lite avsmalnad upptill är den på min väska, (och jag tror på mönstret från Karin också.) Om man vill kan man välja att även sätta fickor på kortsidorna av väskan, jag tycker det är snyggt så det fick min väska.

Efter mönsterritning är det dags att välja tyg. Ta ett lite kraftigare tyg till utsidan och ett lite tunnare till fodertyg. Mitt yttertyg var fruktansvärt rispigt i kanterna så det repade upp sig bara man flyttade på mönsterdelarna så det var inte tal om att sprätta upp om någon söm inte skulle bli helt perfekt. Så ett till TIPS är att ta ett tyg som inte faller sönder av sig själv... Pressa sen på mellanlägg på väskdelarna. Både ytter och fodertyg. Sort och styvhet på mellanläggen beror på väskans storlek, tygval och framför allt tycke och smak. Jag tog ett mellanlägg på rulle jag hade hemma och tog tre lager på bottendelens yttertyg, två lager på fram och baksidornas yttertyg och bottens fodertyg. Resten fick ett lager mellanlägg. Just det, man behöver ju handtag också, jag valde vävda remmar. De kan man annars sy ihop av tyget, glöm isåfall inte mellanlägg där också.

Dags för  montering: Börja med att sy dit handtagsremmarna på fram och baksidans yttertyg och sen vändsy fickorna, de stora fickorna fick passpoaler i fodertyget och de små blev utan.

Vill man kan man sy ihop passpoalerna först så de håller sig på plats, men jag tycker det går lika bra att sy ihop alltihopa på en gång. Då lägger man bara in passpoalen vikt och med passpoalsnöret inuti mellan de två tyglagren och känner efter var snöret hamnar. Sy sen raksöm så nära snöret du bara kan komma, ju närmre du syr, desto snyggare passpoal.

Nya Snigelbrallor i manchester

Lillsnigel har fått nya brallor igen. Mönstret är från början från ottobre, men det är nog bara ytterlinjen kvar från originalmönstret. Brallorna är använda innan fotograferingen, så de är lite knöliga, men de sitter superbra på blöjbaken.

I mönstret var det inte mudd varken i midjan eller i nederkanterna, utan fållad nederkant och linning och hällor i midjan. Jag hade dock en mudd liggande som var exakt ton i ton med den moss-kräk-gröna ursnygga smalspåriga manchestern som fick följa med hem vid senaste trippen till stoff och stil så jag kunde inte motstå att använda den. Tyckte det blev lite mer användarvänligt också för en liten halvårs snigelyngel. 6 mån idag faktiskt!

Stycket som är över knäpartiet har manchestern på tvärsen, och det blev en riktigt rolig och snygg detalj. Hela brallan utom muddarna är sydda på min gamla Singer 201K så alla sömmar är nedstickade så det inte ska repa upp sig (och för snygghetsfaktorn) eftersom den bara går rakt fram (och bakåt såklart när man ber om det). Till muddarna blev det förstås overlocken.

När jag skulle sy dit fickorna som var utklippta, pressade och redo att hoppa på brallbaken så tog det emot. Fickorna var av sy-utanpå-typen som man har på jeans, och det matchade inte riktigt tyckte jag, så det blev improviserade fickor istället. Jag har aldrig gjort den här typen av fickor förr, det röda man ser är en liten list som man kan stoppa ner handen bakom och ner i själva fickan (om man har väldigt små händer). Men det var inte svårt alls, jag vet ju dock inte om jag gjorde som man ska eftersom jag var för lat för att leta reda på någon beskrivning, men vem bryr sig, det blev ett par fina fickor iallafall. Jag tyckte dock att det fick vara nog sen och gjorde inga knapphål, utan sydde knapparna rakt igenom. Nån måtta får det vara på ett par fickor som inte ska användas, eller hur?

Nytt på gammalt med gammal till äldre

Nya prylar i all ära, men gammal är ibland äldst.

Till min supergamla symaskin har jag för några år sen på loppis hittat en låda med nästan lika gamla pressarfötter som ursprungligen tillverkades till en Husqvarna, men som faktiskt passar på min Singer. En av dessa antikviteter är alltså en typ av bandkantningsfot som efter en omgång med en needle-nosetång nu fixar perfekta kantband.

Här hjälper den till att ordna dit kantband på gamla hemvävda linneservetter som repar upp sig helt fruktansvärt i kanterna.

Jag har här alltså sytt på (nya) kantband på (gamla) linneservetter med (gammal) pressarfot till (äldre) symaskin.

Fina servetter, ful mobilbild.

Delikat o Deppigt:
Jag älskar min symaskin. Min gamla, repiga, fantastiskt vackra symaskin som jag fått av farfar som varken kan brodera, sy knapphål eller ens sicksack. Men den går som en klocka, trasslar aldrig, stampar sig igenom många lager jeans eller läder, har ett underbart ljud och luktar gott när man syr på den.

Deppigt är att... Nää, jag kan inte komma på något alls, livet är ganska fint just nu, har pussat på mamma tre dagar i rad!

På huvudet

Lilla Snigel har fått en ny mössa, hemgjord såklart. Det är en keps i ett tyg från någon secondhandaffär. Mönstret är knåpat utifrån hans huvudmått, med inspiration från Thea. Tyget är ett rutigt ulltyg i grått och vinrött, supersnyggt och lite stickigt, men det verkar inte bekomma honom alls. Den är sen fodrad med ett brunt och turkost bomullstyg. Tanken var att den skulle bli en prototyp för att prova ut hur man bäst går till väga, men den funkar så bra så jag behöver inte göra någon ny. Tja förutom att kusinerna beställt varsin då.... Kanske blir det några kepsar i julklapp?

Jag började med skärmen, klurade ut en bra storlek och rundning, både på utsidan och insidan av skärmdelen. Jag ville ha en ganska liten skärm så den inte skulle irritera eller vara ivägen. Vändsydde sen skärmen och gjorde stickningar efter eget tycke och smak. Tog sedan två identiska bitar till kullens sida och vändsydde fast skärmen emellan dessa, sy ihop även dessa bitars kortsidor så de bildar en rundel, sy en stickning i nederkanten av mössan. Klipp ut rundlar till själva kullen i både ytter och fodertyg och vändsy dessa mot den inre av  de långsmala bitarna som bildar kullens sida, gör lagda veck där det passar så bitarna kan mötas. Jag gjorde två motlagda veck på fyra ställen runt omkring. Vik sedan in den råa kanten och sy fast den med en söm som både fäster den biten, men också blir stickning på insidan. Sy dit märket om du vill, klart!

Man kan, och säkert också bör, stryka mellanlägg på skärm och kullens sidor om man gör mössan i ett mindre kraftigt tyg, men i det här tyckte jag inte att det behövdes. Den är nu alldeles lagom mjuk och behaglig att ha på sig.

As o Asbra:
Att mössan blev så bra, lille ser ut som en riktig liten farbror.

Att jag fortfarande är så kass på att göra mönster när jag håller på, eller ja, jag gör ju nån slags mönsterkonstruktion, men jag får ju aldrig ner det på papper så jag kan göra om det precis likadant. Nu måste jag uppfinna hjulet igen om jag ska göra fler mössor. Måste sluta att skära tyg på fri hand...