söndag 24 februari 2013

Latmaskar till en latmask

Jag är lat.

Så, nu har jag sagt det.

Och jag hatar att göra om.

Jag gör hellre något som tar längre tid men som jag vet att jag inte behöver göra om, och jag slänger hellre bort en ärm som kantbandet blivit fel på (om det inte går att repa upp sömmen på fyra sekunder) än att plocka fram sprätten. Och jag hatar att nåla. Hatar! Så det gör jag aldrig...

Missförstå mig rätt, jag kan lägga flera dagar på att skruva isär symaskinen bara för att jag vill veta precis hur den är konstruerad. Men jag vill inte göra om det för att jag skruvat ihop den fel.

Därför passar dessa prylar mig som handen i handsken. Jag vet inte om det är nått jag själv hittat på eller om jag har sett liknande någonstans som jag blivit inspirerad av. Hursomhelst låg jag på natten mellan amningarna och funderade på vad jag skulle sy när min goda vän J skulle komma till mig nästa gång vi hade sydag. Overlocken var ju då upptagen och jag skulle alltså sy något på gammelmaskinen, alltså med raksöm.

Det här är alltså latmaskar, användningen lyder som följer: Lägg ett tyg på tillklippningsbordet, lägg mönstret som du ska skära efter. Placera latmaskarna på strategiska punkter på mönstret så det inte halkar runt när du skär. Inga nålar behövs!

Fantastiskt!

(Vill dock inte tänka på hur många nålar jag hade kunnat sätta dit på den tid det tog att göra dom...)


DIY:
Problemet är att den helst ska vara liten i bottenytan så den inte är ivägen på mönstret, men helst jättetung.

Sy en liten påse (gör en tub och sy av hörnen alltså.) av ett snyggt tyg, för du kommer titta på dom ofta. Fyll den med det tyngsta du har tillgängligt. Bly vore bra, grus är billigare, jag hade en grushög på tomten, det är alltså grus i mina...

Vik in överkanten och sy ihop. -Klart!

Jag valde dock att vika ner kanten, vika den snyggt, lägga i ett band med en metallring och sätta en nit. Lite snyggare än att bara sy ihop kanske, men funktionsmässigt likvärdigt, förutom att jag kan hänga upp dom så dom inte ligger och skräpar nånstans, som dom ändå gör i skrivande stund...

Behöver jag säga att inte en enda nål behövdes vid tillverkningen, och inte behövde jag göra om heller...

1 kommentar:

  1. Jag hittade din blogg igår av en slump.
    Det jag fastnade för var dels att du skriver om både sömnad och växter. Det passar mig bra. Jag blandar i litet annat också förstås.

    Dessutom kände jag igen mig i din frustation över overlocken. Jag har känt exakt samma, men vi är litet mer tillfreds med varandra nu. Jag gick en liten utbildningskväll i symaskinsaffären o vissa saker föll på plats.

    Men fortfarande vill jag helst inte byta tråd för då börjar krånglet. Dessutom kan inte min sy de sömmar jag hade hoppats att den skulle kunna. Att "bygga om" maskiner är inte min grej.
    Så nu accepterar jag det som går att göra.

    Blev också litet avundsjuk på din KAM-press. Jag har bara en tång.

    SvaraRadera